Sida 1 (14)

SOLNA TINGSRÄTT   DOM 2003-11-11 meddelad i Solna

PARTER

Kärande

Bruno Kevius, 450930-.... Jungfrudansen 50 171 51 SOLNA

Svarande Solna stad

171 86 SOLNA

Ombud:

stadsjuristen Christina Ahl samma adress

DOMSLUT

1. Käromålet lämnas utan bifall

Mål nr T 2212-02

2. Bruno Kevius skall ersätta Solna stad för rättegångskostnader med tjugotvåtusen (22 000) kr, vilket belopp i sin helhet avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom till dess betalning sker

Postadress   Besöksadress   Telefon   Telefax   Expeditionstid

Box 1356   Skytteholmsvägen 14-18 08-705 78 40   08-83 50 66   måndag - fredag

171 26 SOLNA   08.30-12.00 13.00-14.30

SOLNA TINGSRÄTT      DOM   Mål nr T 2212-02 2 2003-11-11 BAKGRUND

Bruno Kevius är lärare i matematik och eltekniska ämnen. Han anställdes 1990 som adjunkt vid Vasalundsgymnasiet i Solna. Den 1 januari 1998 övergick verksamheten vid skolan till ett nybildat kommunalförbund, det s.k. Utbildningsförbundet, och Bruno Kevius övergick till anställning i förbundet. Efter ett par månaders anställning i Utbildningsförbundet valde Bruno Kevius att, i enlighet med villkoren för anställningsövergången, återgå till anställning i Solna stad. Bruno Kevius har efter återgången inte utfört något arbete för stadens räkning, med undantag för en kortvarig tjänstgöring vid Bergshamraskolan våren 2001.

Inför vårterminen 2002 uppkom fråga om att placera Bruno Kevius på Tallbackaskolan. Den 17 december 2001 besökte Bruno Kevius skolans rektor för att diskutera detta. Grundskolechefen Per-Åke Henriksson kallade härefter Bruno Kevius till ett sammanträde den 22 januari 2002. Bruno Kevius kom inte till detta sammanträde. Den 25 januari 2002 hölls ett sammanträde där Bruno Kevius deltog. Vid detta sammanträde bestämdes att ett nytt möte skulle äga rum på Tallbackaskolan den 31 januari 2002. Till detta möte inställde sig inte Bruno Kevius. Ytterligare ett möte var inplanerat den 1 februari 2002, men Bruno Kevius infann sig inte. Den 29 maj 2002 sade Solna stad upp Bruno Kevius från anställningen. Som skäl för uppsägningen angavs arbetsvägran.

YRKANDEN M M

Bruno Kevius har yrkat att tingsrätten skall ogiltigförklara uppsägningen av honom samt förplikta Solna stad att utge allmänt skadestånd till honom med 100 000 kr för uppsägningen och 60 000 kr för avstängning från arbetet i strid med 34 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. På beloppen har yrkats ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker. Bruno Kevius har därutöver yrkat att tingsrätten skall förbehålla honom rätten att i senare rättegång föra talan om ekonomiskt skadestånd avseende sådan förlust på grund av uppsägningen som han kan komma att lida för tid efter huvudförhandlingen.

SOLNA TINGSRÄTT   DOM   Mål nr T 2212-02 3

2003-11-11

Solna stad har bestritt yrkandena. Inga skadeståndsbelopp har vitsordats såsom skäliga i och för sig. Sättet för ränteberäkningen har dock vitsordats såsom skäligt i sig. Partema har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

GRUNDER

Som rättslig grund för käromålet har Bruno Kevius gjort gällande att det inte förelegat saklig grund för uppsägning då han aldrig beordrats till arbete vid Tallbackaskolan och inte heller i övrigt har gjort sig skyldig till arbetsvägran. Bruno Kevius har vidare gjort gällande att arbetsgivaren genom att inte erbjuda honom arbetsuppgifter under uppsägningstiden och tiden därefter gjort sig skyldig till en avstängning som står i strid med 34 § anställningsskyddslagen.

Som rättslig grund för svaromålet har Solna stad anfört att saklig grund för uppsägning förelegat eftersom Bruno Kevius gjort sig skyldig till arbetsvägran bestående i underlåtenhet att infinna sig till möten med arbetsgivaren, underlåtenhet att infinna sig till anvisat arbete samt ovilja att acceptera av arbetsgivaren anvisat arbete. Konkret läggs Bruno Kevius följande till last:

1. Den 17 december 2001 infann han sig på rektorsexpeditionen på Tallbackaskolan.
Där visade han att han inte accepterade den planerade tjänstgöringen på skolan.

2. Den 31 januari 2002 skulle han infinna sig i skolan för att påbörja arbetet där, men han kom inte.

3. Han uteblev från möten med arbetsgivaren om sin arbetssituation den 22 januari och den 1 februari 2002.

4. Han har fortfarande inte inställt sig till tjänstgöringen på Tallbackaskolan.

UTVECKLING AV TALAN

Till utveckling av käromålet har Bruno Kevius anfört i huvudsak följande. Han är diplomerad elektroingenjör vid Tekniska Högskolan i Budapest och har bl.a. arbetat

SOLNA TINGSRÄTT   DOM   Mål nr T 2212-02 4 2003-11-11

som överingenjör vid det ungerska standardiseringsverket. 1979 flyttade han till Sverige. Efter en kort språkkurs i svenska fick han anställning vid Philips Elektronikindustrier AB. Han började som fabriksarbetare, men avancerade till konstruktör och utvecklingsingenjör. När fabriken skulle läggas ner började han studera vid Lärarhögskolan i Stockholm. 1990 tog han ämneslärarexamen i matematik och eltekniska ämnen. Samma år fick han anställning vid Vasalundsgymnasiet som adjunkt i matematik, ellära och elektronik. Han tyckte mycket om att arbeta som lärare och fick ofta uppskattning från både elever och föräldrar. Våren 1995 skadade han sin vänstra fot under en skolutflykt. Efter en tids sjukskrivning återgick han i arbete, trots att läkare ordinerat fortsatt vila. Han begärde en något minskad arbetsbelastning, men i stället organiserades arbetet så att han fick utföra all sin undervisning i fysiksalar med höga stolar. Fotskadan förvärrades och han har opererats tre gånger för en ortopedisk deformation i foten. I likhet med övriga lärare vid Vasalundsgymnasiet valde han 1998 att övergå till anställning i det nybildade Utbildningsförbundet. Under sin tid som matematiklärare i gymnasieskolan reagerade han ofta på att många elever saknade grundskolekunskaper i matematik. Han övervägde att i enlighet med villkoren för övergången till Utbildningsförbundet återgå till anställning i Solna stad och börja arbeta som matematiklärare på högstadiet. Innan han bestämde sig kontaktade han stadens dåvarande förvaltningschef och fick besked att han skulle kunna få en matematiklärartjänst vid någon av högstadieskolorna så snart en sådan tjänst blev ledig. Efter återgången till anställning i Solna stad sökte han alla vakanta matematiklärartjänster inom staden, men fick ingen tjänst. Arbetsgivaren uppmuntrade honom i stället att söka arbete vid något företag. Han skickades till olika outplacementföretag, som skulle försöka finna ett annat arbete åt honom om han frivilligt sade upp sig från sin anställning. När han inte lyckades få något annat arbete uppmanades han att söka livränta med hänsyn till fotskadan och slutligen att säga upp sig mot avgångsvederlag. Arbetsgivaren kallade honom regelbundet till olika möten där hans sociala kompetens, ämneskunskaper och lärarskicklighet ifrågasattes. Vid nästan alla möten hotades han med uppsägning. Syftet var antagligen att provocera fram ett olämpligt uppträdande från hans sida, som arbetsgivaren sedan skulle kunna åberopa som grund för uppsägning av personliga skäl. Det sätt på vilket han behandlades var kränkande och ledde till en ovilja att delta i möten med arbetsgivaren.

SOLNA TINGSRÄTT   DOM   Mål nr T 2212-02 5 2003-11-11

I ett brev daterat den 12 oktober 2001 meddelade PA-handläggaren Christina LidenAnderson att han skulle börja arbeta vid någon av stadens högstadieskolor och att grundskolechefen Per-Åke Henriksson senare skulle informera om vid vilken skola han skulle tjänstgöra. Den 6 december 2001 ringde Christina Liden-Anderson och meddelade att han skulle börja som speciallärare vid Tallbackaskolan. Han har ingen speciallärarutbildning och befarade att han inte skulle klara av att arbeta som speciallärare. Då han vid flera tillfällen hotats med uppsägning av personliga skäl var han mycket tveksam till ett arbete som han inte trodde sig kunna utföra oklanderligt. Han skickade ett e-postmeddelande till Per-Åke Henriksson där han förklarade att han inte hade någon speciallärarutbildning. Han bad vidare om en skriftlig bekräftelse på att det enbart var fråga om en tillfällig tjänstgöring och att han alltjämt skulle ha rätt att söka andra grundskollärartjänster inom staden. Den 13 december 2001 ringde Christina Liden-Anderson och meddelade att han skulle komma till ett möte med PerÅke Henriksson nästa dag. Hon berättade inte att det i själva verket var fråga om en MBL-förhandling. Per-Åke Henriksson infann sig inte till mötet. I stället inställde sig personalchefen Arne Ljung, som beskyllde honom för att ha avvisat erbjudet arbete och hotade med uppsägning från anställningen. Han förklarade att han inte avvisat något arbete, men att han inte kunde acceptera tjänsten vid Tallbackaskolan förrän han fått ett skriftligt erbjudande. Det bestämdes att han ett par dagar senare skulle träffa Tallbackaskolans rektor Johan Bergkvist. Arbetsgivaren försökte vid MBL-mötet förmå honom att skriva under ett protokoll, men han vägrade underteckna handlingen. Det MBL-protokoll som åberopats i målet är inte detsamma som arbetsgivaren försökte förmå honom att underteckna. Vid mötet med Tallbackaskolans rektor, som ägde rum den 17 december 2001, deltog även Christina Liden-Anderson och ytterligare två personer som inte presenterade sig. Mötet inleddes med att Johan Bergkvist berättade om skolans verksamhet och om elever med utvecklingsstörningar. Det framkom att det var fråga om en tjänst som special-/resurslärare och som innebar vissa arbetsuppgifter som vid andra skolor brukar utföras av elevassistenter. Johan Bergkvist sade uttryckligen att Tallbackaskolan inte hade behov av någon matematiklärare och troligen inte heller skulle behöva någon inom den närmaste framtiden. Efter mötet hörde han inget från arbetsgivaren förrän Christina LidenAnderson ringde hem till honom på eftermiddagen den 19 januari 2002. Han var inte

SOLNA TINGSRÄTT   DOM   Mål nr T 2212-02 6 2003-11-11

hemma vid tillfället. Hans hustru, som tog emot samtalet, meddelade honom senare att han kallats till ett nytt möte tisdagen den 22 januari 2002. Eftersom han var mycket besviken över att inte ha fatt något arbete vid Tallbackaskolan och dessutom kände motvilja att komma till ytterligare möten med arbetsgivaren, skickade han den 21 januari 2002 ett e-postmeddelande där han talade om att han kände sig förhindrad att komma till mötet. Han hade också ett läkarbesök inbokat vid tiden för mötet, men det skrev han inget om i meddelandet. Per-Åke Henrikssons svar, som skickades senare samma dag, kom fram först efter arbetstidens slut. Han hann därför inte svara Per-Åke Henriksson. Han gick inte heller till mötet. Den 25 januari 2002 hölls en ny MBL-förhandling. Vid det tillfället anklagade Per-Åke Henriksson honom för att ha avvisat ett erbjudande om arbete. Han protesterade och förklarade sig villig att acceptera arbete på Tallbackaskolan om han bara fick ett skriftligt intyg på att det var fråga om en matematiklärartjänst. Det bestämdes att ett nytt möte skulle äga rum den 31 januari 2002 på Tallbackaskolan. Han bad att få en skriftlig kallelse till mötet. Vid MBL-förhandlingen beordrades han inte till arbete på Tallbackaskolan. MBLprotokollet från mötet har han inte sett förrän det gavs in till tingsrätten av motparten. Protokollet innehåller vissa felaktiga uppgifter, bl.a. anges att Arne Ljung deltog i mötet och att Per-Åke Henriksson endast var närvarande per telefon. När han kom hem från mötet den 25 januari 2002 hade Per-Åke Henriksson skickat ett mycket kort e-postmeddelande om att det skulle bli ett möte på Tallbackaskolans rektorsexpedition den 31 januari 2002 kl. 09.00. 1 meddelandet stod inte ett ord om att han skulle börja arbeta på Tallbackaskolan. Det framgick inte heller om Per-Åke Henriksson själv skulle delta i mötet. Han sökte Per-Åke Henriksson per telefon för ett klargörande, men denne ringde aldrig tillbaka. Den 28 januari 2002 skickade han ett epostmeddelande till Christina Liden-Anderson om att han ville skjuta upp mötet den 31 januari 2002. På eftermiddagen den 30 januari 2002 besvarade Per-Åke Henriksson hans begäran nekande genom att i ett e-postmeddelande beordra honom att inställa sig till mötet. På grund av ett fel i e-postöverföringen läste han inte Per-Åke Henrikssons meddelande förrän vid midnatt natten till den 31 januari 2002. Han infann sig inte till mötet. På förmiddagen den 31 januari 2002 fick han ett e-postmeddelande om ett nytt möte den 1 februari kl. 12.30, där han skulle få underrättelse om en tilltänkt disciplinpåföljd i form av en skriftlig varning. Vid ett telefonsamtal vid 09.30-tiden

SOLNA TINGSRÄTT   DOM   Mål nr T 2212-02 7 2003-11-11

den 1 februari 2002 sade Per-Åke Henriksson att det inte skulle bli något möte samma dag. Per-Åke Henriksson förklarade att han enbart ville underrätta om den tilltänkta disciplinpåföljden och de diskuterade därefter hur ett beslut om disciplinpåföljd kunde överklagas.

Till utveckling av svaromålet har Solna stad anfört i huvudsak följande. Bruno Kevius valde som den enda av alla gymnasielärare att lämna Utbildningsförbundet och återgå till anställning i Solna stad, där det endast fanns grundskola. Stadens skolförvaltning var vid samma tidpunkt föremål för en omorganisation som resulterade i en övertalighet bland de anställda. Detta i kombination med de krav Bruno Kevius ställde på de arbeten han kunde tänka sig att utföra - något som för övrigt var utmärkande för honom också under hans anställning vid Vasalundsgymnasiet - samt den anpassning av arbetet som var nödvändig på grund av hans fotskada och hans svårigheter med svenska språket, gjorde det mycket svårt att hitta ett arbete åt honom inom staden. Solna stad ansåg det därför nödvändigt att också pröva möjligheten att genom outplacementföretag försöka hitta arbete åt honom utanför staden. Bruno Kevius sammanträffade med företrädare för några företag. Det visade sig dock omöjligt att finna anställning åt honom, främst på grund av hans egen ovilja. Ansvaret för att se till att Bruno Kevius kom tillbaka i arbete åvilade först PA-handläggaren Linda Berglund och därefter, från augusti 2001, hennes efterträdare Christina Liden-Anderson. Ett stort antal möten och samtal ägde rum med Bruno Kevius, som dock var mycket motvillig till att börja arbeta igen och avvisade alla förslag från arbetsgivaren. Hösten 2001 ansåg Solna stad att situationen var ohållbar och att staden i egenskap av arbetsgivare måste se till att sätta Bruno Kevius i arbete. Vid Tallbackaskolan uppkom behov av en lärare i matematik och naturorienterande ämnen (no). Christina LidenAnderson meddelade Bruno Kevius per telefon att han skulle börja arbeta på skolan. Staden kallade även till en MBL-förhandling den 14 december 2001. Vid MBLförhandlingen, där Bruno Kevius var personligen närvarande, fick han mycket tydliga anvisningar om arbetet på Tallbackaskolan och om att placeringen gällde med början vårterminen 2002. Ett förberedande möte med Tallbackaskolans rektor Johan Bergkvist sattes ut till den 17 december 2001. 1 mötet på Tallbackaskolan deltog även Christina Liden-Anderson och läraren Jan Jonasson, som till en början skulle

SOLNA TINGSRÄTT   DOM   Mål nr T 2212-02 8 2003-11-11

fungera som mentor för Bruno Kevius. Det är inte korrekt att Bruno Kevius skulle arbeta som speciallärare. Han skulle arbeta som resurslärare i ämnena matematik och no. Resurslärare kallas en lärare som inte har någon egen fast undervisningsgrupp, utan i stället förstärker i ett arbetslag av lärare. I början skulle Bruno Kevius undervisa i mindre grupper. Detta för att få en mjukare start då det varit ett långt uppehåll i hans undervisning. Att han skulle ha en mentor var ett krav från hans fackliga organisation. Vid mötet hade Bruno Kevius så många invändningar och visade sig så samarbetsovillig att det var tydligt att han inte accepterade det anvisade arbetet. Efter jullovet kallades Bruno Kevius i god tid till ett nytt möte den 22 januari 2002. Vid mötet hade arbetsgivaren för avsikt att klargöra att Bruno Kevius var skyldig att inställa sig för arbete på Tallbackaskolan. Den 21 januari 2002 meddelade Bruno Kevius per e-post att han inte kunde komma till mötet. Per-Åke Henriksson beordrade i ett svarsmeddelande Bruno Kevius att inställa sig, men Bruno Kevius uteblev trots detta från mötet. Bruno Kevius fick därefter ett e-postmeddelande där han underättades om att arbetsgivaren såg allvarligt på hans underlåtenhet att infinna sig till mötet. Den 25 januari 2002 hölls återigen en MBL-förhandling där Bruno Kevius var närvarande. Huvudsyftet var att med Bruno Kevius fackliga organisation förhandla om placeringen av denne vid Tallbackaskolan. Beslutet om placeringen togs i och med att Per-Åke Henriksson i samband med mötet muntligen och mycket tydligt beordrade Bruno Kevius till tjänstgöring vid Tallbackaskolan. Det är således inte protokollet från MBL-förhandlingen som utgör beslutet att beordra Bruno Kevius till tjänstgöring på Tallbackaskolan. MBL-protokollet innehåller, som Bruno Kevius mycket riktigt påpekat, felskrivningar i fråga om närvaron. Vid MBL-förhandlingen den 25 januari 2002 beordrades Bruno Kevius av Per-Arne Henriksson att inställa sig till ett möte på Tallbackaskolan den 31 januari 2002. Vid detta möte skulle förberedelser vidtas inför den tjänstgöring som Bruno Kevius var beordrad att utföra på skolan. Eftersom Bruno Kevius önskade få kallelse även per e-post skickades på så sätt en kallelse med tid och plats för mötet. När Bruno Kevius den 28 januari 2002 meddelade att han inte tänkte komma till mötet upplystes han om att det skulle anses som arbetsvägran om han uteblev. Bruno Kevius uteblev trots det från mötet den 31 januari 2002. Per-Åke Henriksson skickade samma dag ett e-postmeddelande där han kallade Bruno Kevius till ett nytt möte den 1 februari 2002 kl. 12.30. 1

SOLNA TINGSRÄTT   DOM   Mål nr T 2212-02 9 2003-11-11

meddelandet upplystes Bruno Kevius om att han vid mötet skulle komma att få underrättelse om en tilltänkt disciplinpåföljd i form av en skriftlig varning. Bruno Kevius uteblev även från det mötet. Att Bruno Kevius fått del av kallelse till mötet i vart fall på morgonen den 1 februari 2002 framgår av det e-postmeddelande som han skickade till staden kl. 09.43 denna dag. Den 19 februari 2002 tilldelades Bruno Kevius disciplinpåföljd i form av en skriftlig varning för att utan beviljad ledighet varit frånvarande från arbetet sedan den 31 januari 2002. Den 26 mars 2002 fick Bruno Kevius en skriftlig underrättelse om att arbetsgivaren övervägde att säga upp honom och den 29 maj 2002 sades han upp från anställningen av personliga skäl. Solna stad har haft rätt att beordra Bruno Kevius till arbetet på Tallbackaskolan då det legat inom hans arbetsskyldighet enligt lag och avtal. Enligt de personalpolitiska villkor som uppställdes vid bildandet av Utbildningsförbundet skulle arbetstagare som valde att återgå till anställning i staden erbjudas skäligt arbete. Det arbete som Bruno Kevius erbjöds var skäligt arbete. Före uppsägningen vidtogs en omplaceringsutredning avseende Bruno Kevius. Utredningen, som omfattade hela Solna stad, visade att det fanns två vakanta anställningar. Anställningarna avsåg arbete som förskollärare respektive skolsköterska. Eftersom båda anställningarna uppställer krav på särskild utbildning var ingen av dem aktuell för Bruno Kevius. Under uppsägningstiden och även tiden därefter fram till huvudförhandlingen har Bruno Kevius erhållit lön. Arbetsgivaren har inte heller avstängt honom, utan han har själv valt att utebli från anvisat arbete vid Tallbackaskolan.

DOMSKÄL

Förhör under sanningsförsäkran har på Bruno Kevius begäran hållits med honom själv, varvid han lämnat de uppgifter som anförts till utveckling av hans talan.

Vittnesförhör har på Solna stads begäran hållits med Linda Berglund, som uppgivit bl.a. följande. Sedan Bruno Kevius återgått till anställning i Solna stad ingick det i hennes arbetsuppgifter som PA-handläggare att försöka finna ett arbete åt honom. Bruno Kevius avvisade alla förslag om arbete, ofta med hänvisning till att han var en duktig matematiklärare som bara skulle undervisa elitelever. Efter mycket övertalning

SOLNA TINGSRÄTT   DOM   Mål nr T 2212-02 10 2003-11-11

gick Bruno Kevius motvilligt med på att tjänstgöra vid Bergshamraskolan våren 2001. Tjänstgöringen där blev dock kortvarig.

Vittnesförhör har på Solna stads begäran hållits med Christina Liden-Anderson, som uppgivit bl.a. följande. I augusti 2001 efterträdde hon Linda Berglund som PAhandläggare. Hon träffade Bruno Kevius första gången den 28 augusti 2001 i samband med en utvärdering av hans tjänstgöring vid Bergshamraskolan. Det framkom att Bruno Kevius haft besvär med' foten och dessutom uttalat sig nedlåtande om elever som var svaga i matematik. De enades om att tjänstgöringen vid Bergshamraskolan inte skulle fortsätta och att hon skulle försöka hitta en ny tjänst åt honom. Under hösten uppkom behov av en lärare i matematik och no vid Tallbackaskolan. Hon ringde till Bruno Kevius och berättade att han skulle börja som resurslärare och undervisa i mindre grupper. Hon talade också om att han skulle få skolans speciallärare Jan Jonasson som handledare. Det var aldrig fråga om att Bruno Kevius skulle arbeta som speciallärare. Bruno Kevius skulle börja på Tallbackaskolan den 7 januari 2002. Vid mötet på Tallbackaskolan den 17 december 2001 berättade Johan Bergkvist om arbetet och förklarade att det var fråga om en resurslärartjänst i matematik och no. Johan Bergkvist berättade att Bruno Kevius till en början skulle undervisa i mindre elevgrupper. Bruno Kevius kom med invändningar och ville undervisa i helklass på en gång. Johan Bergkvist uppfattade det som att Bruno Kevius inte var samarbetsvillig. Efter bara 10-15 minuter avbröts mötet. Vid MBLförhandlingen den 25 januari 2002 läste Per-Åke Henriksson upp innehållet i protokollet. Bruno Kevius fick ett exemplar av protokollet, men vägrade underteckna detta.

Vittnesförhör har på Solna stads begäran hållits med Per-Åke Henriksson, som uppgivit bl.a. följande. Han är grundskolechef i Solna stad och var Bruno Kevius närmaste chef då denne inte tjänstgjorde vid någon skola. Han tillträdde sin tjänst i oktober 2000. Han insåg att Bruno Kevius situation var ohållbar och att han måste se till att hitta ett arbete åt Bruno Kevius. Efter samråd med rektorerna vid högstadieskolorna framkom det att Tallbackaskolan hade behov av en resurslärare. En resurslärare har inte några egna fasta undervisningsgrupper. Resurslärare är inte

SOLNA TINGSRÄTT   DOM   Mål nr T 2212-02 11 2003-11-11

detsamma som speciallärare. För att tjänstgöra som speciallärare fordras normalt att läraren genomgått speciallärarutbildning på högskolenivå. Han var med och kallade Bruno Kevius till MBL-mötet den 14 december 2001, men kunde inte själv närvara vid mötet. Efter mötet fick han veta att Bruno Kevius vägrat acceptera arbetet vid Tallbackaskolan. Efter jullovet beslutade han att kalla Bruno Kevius till ett nytt möte den 22 januari 2002. Mötet var avsett som ett planerings- och förtydligandemöte, där han bl. a. skulle klargöra för Bruno Kevius att han skulle överlämna chefskapet till Johan Bergkvist. Vid MBL-förhandlingen den 25 januari 2002 var han mycket tydlig med att klargöra vad för slags arbete som anvisades och att det enligt arbetsgivarens uppfattning var fråga om skäligt arbete. Bruno Kevius kan under inga omständigheter ha missuppfattat honom. Han var bestämd, men inte otrevlig mot Bruno Kevius. Den facklige företrädaren, som närvarade vid mötet, var av samma uppfattning som arbetsgivaren i fråga om arbetsskyldigheten. Vid mötet fanns ett färdigskrivet MBLprotokoll, men det ville Bruno Kevius inte ens titta på. Bruno Kevius var mycket upprörd och tyckte sig vara illa behandlad av arbetsgivaren. Det är helt felaktigt att han skulle ha beslutat att ställa in mötet den 1 februari 2002.

Vittnesförhör har på Solna stads begäran hållits med Johan Bergkvist, som uppgivit bl.a. följande. Vid ett rektorsmöte fick samtliga rektorer en förfrågan om att få

Bruno Kevius som resurslärare i matematik och no. Tallbackaskolan hade behov av en extra resurs och det blev bestämt att Bruno Kevius skulle börja arbeta vid skolan. Arbetet som resurslärare innebar i praktiken att Bruno Kevius skulle förstärka ett arbetslag som dittills bestått av fyra lärare som arbetade med fyra olika undervisningsgrupper. Bruno Kevius skulle hjälpa till genom att t.ex. ta en liten grupp elever från någon av grupperna och undervisa dem särskilt. Det var aldrig tal om att Bruno Kevius skulle arbeta som speciallärare. Vid mötet den 17 december 2001 hade Bruno Kevius invändningar mot upplägget av tjänsten och förklarade att han ville ha en vanlig lärartjänst i matematik och no. Det kändes inte framkomligt att tala med Bruno Kevius. Han beslutade därför att avbryta mötet.

Parterna har åberopat skriftlig bevisning.

SOLNA TINGSRÄTT      DOM   Mål nr T 2212-02 12 2003-11-11 Tingsrätten gör följande bedömning.

Solna stad beslutade den 29 maj 2002 att säga upp Bruno Kevius från hans anställning. Som skäl för uppsägningen angavs personliga skäl bestående i arbetsvägran. Tvisten i målet gäller huvudsakligen frågan om uppsägningen varit sakligt grundad. Det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att arbetsvägran förekommit. Arbetsgivaren har att presentera bevisning för de konkreta omständigheter som utgör misskötseln och komma med preciserade påståenden rörande dessa situationer.

Ett utmärkande drag i ett anställningsavtal är att arbetstagaren ställer sin arbetskraft till arbetsgivarens förfogande för efter hand uppkommande arbetsuppgifter. Arbetstagaren är vidare skyldig att rätta sig efter arbetsgivarens anvisningar i den mån dessa angår förhållanden som faller inom anställningsförhållandets gränser. Skyldigheten att rätta sig efter arbetsgivarens anvisningar ingår som ett underförstått moment i anställningsförhållandet.

Vittnena Christina Liden-Anderson, Per-Åke Henriksson och Johan Bergkvist har lämnat samstämmiga uppgifter om innehållet i det arbete som Bruno Kevius skulle utföra vid Tallbackaskolan. Härigenom har Solna stad vederlagt Bruno Kevius påstående att det varit fråga om ett arbete som han saknat erforderlig utbildning för att kunna utföra. Tingsrätten delar arbetsgivarens uppfattning att det anvisade arbetet ingått i Bruno Kevius arbetsskyldighet och även utgjort skäligt arbete enligt villkoren för anställningsåtergången till staden. Genom vad som framkommit vid förhören med Christina Liden-Anderson och Per-Åke Henriksson är det utrett att arbetsgivaren, när Bruno Kevius kommit med invändningar mot arbetet, på ett tydligt sätt klargjort för honom att arbetet enligt arbetsgivarens uppfattning legat inom hans arbetsskyldighet. Bruno Kevius, som inte haft rätt att kräva några särskilda skriftliga anvisningar från arbetsgivaren rörande arbetet, måste i vart fall vid MBL-förhandlingen den 25 januari 2002 ha insett att han av arbetsgivaren beordrats till tjänstgöring vid Tallbackaskolan.

a

SOLNA TINGSRÄTT   DOM   Mål nr T 2212-02 13 2003-11-11

Även om Bruno Kevius först den 25 januari 2002 insett att han beordrats till arbete vid Tallbackaskolan har han haft en skyldighet att inställa sig till möten som arbetsgivaren kallat honom till i syfte att diskutera anställningens närmare innehåll. Detta följer av att arbetsgivarens anvisningar att inställa sig till sådana möten faller inom området för arbetsgivarens ordergivningsrätt. Det är ostridigt att Bruno Kevius uteblivit från möten med företrädare för arbetsgivaren den 22 januari 2002, den 31 januari 2002 och den 1 februari 2002, som arbetsgivaren kallat till i syfte att förbereda tjänstgöringen vid Tallbackaskolan och, vad gäller det sistnämnda mötet, underrätta om en tilltänkt disciplinpåföljd i form av en skriftlig varning. Per-Åke Henrikssons uppgift om att mötet den 1 februari 2002 inte ställts in av honom vinner stöd av den epostkorrespondens som därefter förevarit mellan honom och Bruno Kevius. Tingsrätten sätter därför tilltro till Per-Åke Henrikssons uppgift att han inte beslutat att ställa in mötet. Det förhållandet att arbetsgivarens slutliga ställningstagande till Bruno Kevius begäran om att mötena skulle skjutas upp eller ställas in inte kommit honom till handa förrän sent dagen före respektive möte har inte givit honom någon rätt att utebli från mötena. Mot bakgrund av att Bruno Kevius genom bl.a. epostkorrespondensen delgivits arbetsgivarens syn på frågan om han var skyldig att inställa sig till mötena eller inte anser tingsrätten det utrett att han var medveten om det oriktiga i sitt handlande att inte inställa sig till mötena.

Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att Bruno Kevius genom att inte efterkomma arbetsgivarens anvisningar att inställa sig till arbete vid Tallbackaskolan och till möten med företrädare för arbetsgivaren i syfte att förbereda tjänstgöringen vid skolan allvarligt har åsidosatt sina åligganden som anställd. Det har inte varit fråga om någon tillfällig förlöpelse från Bruno Kevius sida, utan hans ordervägran har varit konsekvent och medveten. Bruno Kevius arbetsvägran framstår som uttryck för en allmän ovilja att rätta sig efter arbetsgivarens anvisningar. Solna stad har därför haft rätt att säga upp Bruno Kevius från anställningen.

Skadeståndsskyldighet på grund av avstängning i strid med bestämmelsen i

34 § anställningsskyddslagen kan inte komma i fråga då utredningen i målet inte ger

SOLNA TINGSRÄTT   DOM   Mål nr T 2212-02 14 2003-11-11

vid handen att Bruno Kevius vare sig under uppsägningstiden eller under tiden därefter skulle ha hindrats från att utföra arbetsuppgifter för stadens räkning.

Eftersom tingsrätten funnit att uppsägningen av Bruno Kevius är sakligt grundad saknas anledning att särskilt förbehålla honom rätten att i senare rättegång föra talan om ekonomiskt skadestånd avseende sådan förlust på grund av uppsägningen som han kan komma att lida för tid efter huvudförhandlingen.

Käromålet skall mot bakgrund av det ovan anförda lämnas utan bifall.

På grund av utgången i målet skall Bruno Kevius ersätta Solna stads rättegångskostnader. Tvist råder inte om beloppet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 401; vad som där sägs om "hovrätt" skall avse Arbetsdomstolen)

Överklagande senast 2003-12-02

Lars Lindström

Hans Frostell   Anna Arvidsson

Bilaga

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE
- DOM I TVISTEMÅL -

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Om någon part vill överklaga domen, eller ett i domen intaget beslut, skall han göra detta skriftligen. Överklagandet skall adresseras till den hovrätt som finns angiven i slutet av domen men skall skickas till tingsrätten. Vad som skall anges i överklagandet framgår av ÖVERKLAGANDETS INNEHÅLL nedan. Överklagandet måste ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Tingsrätten skickar överklagandet till hovrätten.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen till samma hovrätt (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet skall också i detta fall skickas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Tingsrätten skickar även detta överklagande till hovrätten. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.

Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom. I fråga om ett sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande.

BESTÄMMELSERNA OM PRÖVNINGSTILLSTÅND

För att hovrätten skall pröva överklagandet fordras i vissa fall att hovrätten först beviljar prövningstillstånd. När prövningstillstånd krävs skall i överklagandet särskilt anges vilka omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas.

I vilka fall krävs prövningstillstånd?

I tvistemål som avser pengar eller saker som kan omsättas i pengar krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall pröva tingsrättens dom eller beslut

1. om målet har handlagts som ett småmål (ett s.k. FT-mål) eller

2. om värdet av det man tvistar om är mindre än ett basbelopp (38.600 kr år 2003).

Undantag från kravet på prövningstillstånd

Prövningstillstånd behövs inte om överklagandet avser

1. ett avgörande i mål som skall handläggas av tingsrätt i särskild sammansättning (bl.a. familjemål), 2. ett beslut som rör annan än part eller intervenient,

3. ett beslut genom vilket tingsrätten ogillat jäv mot en domare, eller

4. ett beslut genom vilket en missnöjesanmälan eller ett överklagande avvisats.

När kan prövningstillstånd ges?

Prövningstillstånd får meddelas endast om

1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, 2. det finns anledning att ändra det slut tingsrätten kommit till eller 3. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

ÖVERKLAGANDETS INNEHÅLL

I överklagandet skall anges

1. den överklagade domen med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen,

2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadress, yrke, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klaganden respektive motpart,

3. den ändring som yrkas i tingsrättens dom,

4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas för varje bevis, samt

6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas.

Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i hovrätten inte lagts fram tidigare skall klaganden i mål där förlikning om saken är tillåten förklara anledningen till varför omständigheten eller beviset inte åberopats i tingsrätten. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare skall ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det skall hållas ett förnyat förhör med ett vittne, en sakkunnig eller en part eller förnyad syn på stället, skall han ange det och skälen till detta. Han skall också ange om han vill att motparten skall infinna sig personligen vid huvudförhandling i hovrätten.

OBSERVERA

1. Överklagandet skall alltså vara adresserat till hovrätten men lämnas eller skickas till tingsrätten. Om handlingarna skickas med posten skall det ske i fullständigt frankerad försändelse.

2. Till överklagandet skall bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte part bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på partens bekostnad.

3. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

DV 401 03-02